Du kan kalla mig, Nana!

I dag har inte varit en bra dag... Det börja redan en stund efter jag vaknade jag hade en stor ledsen klump i magen. En tomhet eller längtan. Jag vet inte, så klart känner min son av denna ut strålning från mig och bestämmer sig därför för att göra min dag till ett helvete.
Massa trots och göra precis allt han inte ska.
Varför är det så??
Dagar som den här borde det vara människans rätt att bara få ligga ner i sängen och må dåligt. Bli kramad av den människan som man vill ska krama... Fan jag hade bara behövt vara själv i dag, Rami hade haft en mycket bättre dag om han hade fått vara någon annan stans och lekt och busat. :( Usch så mår man skit över det...
Jag har såå ont i hjärtat, magen, hjärnan och förståndet...
Inte nog med att känna så här så blir man förundrar över hur ens "vänner" kan bete sig!

Jag bara gråter och önskar att denna dag ska vara över...
Att jag vaknar i morgon och mår bara såå jävla underbart bra.